{"id":2226,"date":"2023-02-16T10:29:08","date_gmt":"2023-02-16T10:29:08","guid":{"rendered":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/?p=2226"},"modified":"2023-02-20T09:42:10","modified_gmt":"2023-02-20T09:42:10","slug":"gjutguiden-del-v-betong-och-miljopaverkan","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/gjutguiden-del-v-betong-och-miljopaverkan\/","title":{"rendered":"Gjutguiden del V – Betong och milj\u00f6p\u00e5verkan"},"content":{"rendered":"\n

Betongtillverkning och koldioxidutsl\u00e4pp<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r knappast n\u00e5gon nyhet att tillverkningen av betong orsakar koldioxidutl\u00e4pp. Faktum \u00e4r att cementtillverkning \u00f6verlag ger stora koldioxidutsl\u00e4pp som man tyv\u00e4rr inte kan komma undan. M\u00e5nga fasta material g\u00e5r igenom en s\u00e5 kallad kalcineringsprocess som inneb\u00e4r att materialen hettas upp till mycket h\u00f6ga temperaturer f\u00f6r att \u00e5stadkomma nya kemiska reaktioner. En rimlig slutsats att det \u00e4r en energislukande process som producerar stora m\u00e4ngder koldioxid. Forskning fr\u00e5n\u00a0Chalmers<\/a>\u00a0visar att betongtillverkning st\u00e5r f\u00f6r upp till 290kg koldioxid per kubikmeter tillverkad betong, vilket p\u00e5 makroniv\u00e5 blir cirka 1,4 miljoner ton koldioxid i Sverige per \u00e5r.\u00a0

Precis som tr\u00e4 har betong den klimatneutraliserande egenskapen att materialet binder koldioxid.\u00a0Enligt\u00a0forskning fr\u00e5n Cementa\u00a0<\/a>visar det sig att betong kan binda upp emot 300 000 ton koldioxid per \u00e5r, det inneb\u00e4r att ungef\u00e4r en femtedel av den koldioxid som betongtillverkningen producerar binds upp av betongen sj\u00e4lvt. Denna process sker enbart inomhus och g\u00e4ller dock inte t\u00e4ta betongbroar.\u00a0

Slutsatsen \u00e4r att exponerade betonggolv av typen HTC Superfloor\u2122\u00a0inte enbart har l\u00e5ga utsl\u00e4pp i installationsfasen utan \u00e4ven neutraliserar utsl\u00e4pp genom att binda koldioxid \u00f6ver l\u00e5ng tid.\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n
Klicka f\u00f6r att f\u00f6rstora bilderna.
Foto fr\u00e5n: Adobestock & HTC Floorsystems<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Energieffektivt och v\u00e4rmetr\u00f6gt <\/h2>\n\n\n\n

Med v\u00e4rmetr\u00f6ghet menar vi att ett material har h\u00f6g kapacitet att lagra \u00f6verskottsv\u00e4rme. Om du har ett slipad betonggolv i din lokal p\u00e5 jobbet eller i hemmet inneb\u00e4r det i korthet att \u00f6verskottsv\u00e4rmen kan anv\u00e4ndas n\u00e4r det finns underskott och d\u00e4rmed minskas behovet av energi. Betongen har \u00e4ven f\u00f6rm\u00e5gan att lagra kyla, vilket givetvis ocks\u00e5 minskar energibehovet och i synnerhet i varmare breddgrader. Att minska energianv\u00e4ndandet \u00e4r en av nycklarna till att skapa en h\u00e5llbar bygg- och fastighetsbransch i milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e4nseende.\u00a0Mer om detta kan du l\u00e4sa h\u00e4r!\u00a0<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u00c5tervinning av restmaterial och riven betong<\/h2>\n\n\n\n

Det finns tv\u00e5 huvudsakliga f\u00f6rdelar med betong vad g\u00e4ller \u00e5tervinningsf\u00f6rdelar.\u00a0 Restmaterial fr\u00e5n industriella processer, exempelvis \u00f6verbliven h\u00e5rdnad betong efter tillverkning, kan krossas och anv\u00e4ndas b\u00e5de som fyllnadsmaterial eller ballast i ny betong. Detta g\u00e4ller \u00e4ven riven betong som enligt svensk standard (SS 137003, Betong \u2013 Anv\u00e4ndning av EN 206 i Sverige) precis som rest- och spillmaterial kan anv\u00e4ndas som fyllnadsmaterial eller ballast. H\u00e4r finns dock en brasklapp. Det \u00e4r viktigt att exponeringsklasserna i den \u00e5tervunna och den nya betongen tillh\u00f6r samma klassificering.\u00a0Mer om exponeringsklasser kan du l\u00e4sa h\u00e4r!\u00a0\u00a0<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Polerade betonggolv och milj\u00f6p\u00e5verkan<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r man l\u00e4gger epoxigolv eller slipar ett betonggolv s\u00e5 tar man h\u00e4nsyn till tre olika faktorer vad g\u00e4ller milj\u00f6p\u00e5verkan, koldioxidutsl\u00e4pp, f\u00f6rsurning och \u00f6verg\u00f6dning. Faktum \u00e4r att om man slipar och polerar ett golv appliceras inget direkt material f\u00f6rutom porspackel och toppsealer, vilket inneb\u00e4r att polerad betong som golvl\u00f6sning har en mycket l\u00e5g negativ milj\u00f6p\u00e5verkan \u00f6verlag.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Missade du inte n\u00e5got nu? <\/h3>\n\n\n\n

L\u00e4s del \u00f6vriga delar i v\u00e5r artikelserie om betonggjutning f\u00f6r diamantslipade betonggolv som handlar om betongval och exponeringsklass.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Del I om betongkvalitet och exponeringsklass\u00a0\u00bb\u00a0<\/a><\/p>\n\n\n\n

Del II om armering, ballast och gjutningsteknik \u00bb\u00a0<\/a><\/p>\n\n\n\n

Del III om krympsprickor och vad det beror p\u00e5\u00a0\u00bb<\/a><\/p>\n\n\n\n

Del IV om vad man kan g\u00f6ra n\u00e4r gjutningen g\u00e5r fel\u00a0\u00bb<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Betongtillverkning och koldioxidutsl\u00e4pp Det \u00e4r knappast n\u00e5gon nyhet att tillverkningen av betong orsakar koldioxidutl\u00e4pp. Faktum \u00e4r att cementtillverkning \u00f6verlag ger stora koldioxidutsl\u00e4pp som man tyv\u00e4rr inte kan komma undan. M\u00e5nga fasta material g\u00e5r igenom en s\u00e5 kallad kalcineringsprocess som inneb\u00e4r att materialen hettas upp till mycket h\u00f6ga temperaturer f\u00f6r att \u00e5stadkomma nya kemiska reaktioner. En […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":2227,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14,13],"tags":[],"class_list":["post-2226","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-betonggolv","category-news"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2226"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2233,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2226\/revisions\/2233"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2227"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/176.32.230.6\/heimdall.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}